Design & f�retag hittar inte varandra.

Av Kristin Nord, Sydsvenskan den 20 mars 2005

Designbranschen �r ung, och p� senare �r har den vuxit betydligt. Framf�r allt �r det sm� en- eller tv�mansf�retag som blir fler. Men den organisation och de kanaler som �ldre branscher har hunnit bygga upp saknas. Det finns till exempel inget �vergripande fackf�rbund f�r formgivare.

Brist p� samordning g�r att designer �r en osynlig grupp f�r f�retag som vill anlita dem f�r f�rsta g�ngen. Samtidigt startar allt fler nyutexaminerade eget f�retag. M�nga sm� akt�rer utan n�gon samordning g�r att designer �r sv�ra att hitta f�r f�retag som vill inrikta sig mer p� design.

Stefan Fallgren, designsamordnare p� Region Sk�ne, �r bekl�md �ver det nuvarande l�get i Sk�ne. Han tycker att regionen har de best�ndsdelar som kr�vs f�r att ha en v�l fungerande arbetsmarknad, men att det brister just i organisationen.

- Vi har bra universitet, f�retag och designer. Och det finns ett stort behov av att anv�nda designer. Men samarbetet fungerar inte. Det beror mycket p� att f�retagare och designer har en sned bild av varandra. Ett stort problem �r enligt Stefan Fallgren att de f�retag som vill anv�nda sig av en designer inte kan hitta n�gon. - Designer har sv�rt att hitta marknaden och marknaden har sv�rt att hitta designer. Det �r inte l�tt f�r ett f�retag som vill satsa mer p� design. Designer finns inte med i Gula sidorna.

Dessutom �r det sv�rt att veta vilken typ av designer man vill ha, menar Stefan Fallgren. Beh�ver man en interaktionsdesigner, en grafisk designer eller en industridesigner?
Stefan Fallgrens l�sning heter samarbete och n�tverk. Ett steg i den riktningen �r nystartade DISK, Designer i Sk�ne, som �r en ideell f�rening som ska fungera just som ett s�dant samlande n�tverk.

Men problemet att f�nga upp designer b�rjar redan n�r de g�r ut fr�n skolorna. Nykl�ckta designer startar ofta eget. Antalet studenter i Sverige �kade med 300 procent mellan 1993 och 2003 och det finns helt enkelt inte tillr�ckligt med anst�llningar f�r dem som g�r ut. H�r finns f�rklaringen till den stora �kningen av sm� f�retag. - I och med att de bildar ett enmansf�retag direkt f�rsvinner de sp�rl�st fr�n arbetsf�rmedlingens register, s�ger Stefan Fallgren.
Dominic Power, universitetslektor p� Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, har lagt fram en rapport om designindustrins framtid. Han menar att designutbildningarna inte f�rbereder studenterna p� f�retagande.

- Utbildningarna �r mest inriktade p� det konstn�rliga. Man kan vara hur duktig designer som helst, men om man inte kan marknadsf�ra, skriva aff�rsplaner, skapa kontakter eller har information om export och skatteregler �r det sv�rt att klara sig. Man m�ste vara f�retagare ocks�.

Lynn Lindegren �r utbildningsplanerare p� industridesignprogrammet p� Lunds tekniska h�gskola. Hon s�ger att utbildningen inte har varit s� bra p� att f�ra in kurser i f�retagande, men att det �r p� g�ng.
- Men vi har pratat om att g�ra en kurs som �r anpassad till entrepren�rskap. Jag skulle tro att den ing�r i n�sta �rs kursprogram, s�ger hon.

Design & f�retag hittar inte varandra.

Senast uppdaterade portfolio:

Nyhetsbrev