Varför behöver man en designer?

Design ses i ökad utsträckning som en del av innovationsprocessen, som en brobyggare mellan ekonomi, teknik och kultur.

Design används fortfarande i den slutgiltiga formgivningsprocessen för att ge produkten/tjänsten ett specifikt utseende men designprocessen har också i ökad utsträckning kommit in allt tidigare i produktionsprocessen.

Designarbetet finns hos många företag med från forskning och idéstadiet till materialval, tillverkning, formgivning och i kommunikation med kunden för behovsanpassningen. Designprocessen ses därför som ett verktyg för att effektivisera utvecklings arbetet för en produkt eller tjänst likväl som design kan förstärka en produkts egenhet och skapa mervärde.

Mot bakgrund av detta ses design också som ett konkurrensmedel som bidrar till att skapa fördelar på den internationella marknaden. Ett flertal studier visar att företag som använder design har bättre ekonomisk utveckling än de företag som inte gör det. Här är ett axplock.

I en rapport från New Zeeland Institute of Economic Research anser man att design är en process som omfattar varje steg i produktutvecklingen från start till marknadsföring.

Vidare menar man att design kan bidra till att maximera mervärdet genom att effektiva produktionssystem minimerar inputkostnaderna och genom att tillhandahålla ?verktyg? som tillfredställer kundens efterfrågan kan intäkterna från försäljningen maximeras. Forts.

Politik för design

Design betraktas allt oftare som ett medel för att uppnå ökad konkurrenskraft. Många länder har som en följd av detta utvecklat olika former av designpolitik i syfte att öka designinslaget i olika branscher.


Utifrån rapportens länderstudiekan man bland annat konstatera att såväl Sverige som USA saknar en formell designpolitik inklusive en uttalad målformulering för design i termer av ökad konkurrenskraft och tillväxt. Sveriges insatser inom detta område kanaliseras i stället genom andra politikområden.

Sydkorea och Nederländerna arbetar däremot aktivt med en designpolitik som har tillväxt som huvudsakligt mål. Länderna har dock valt olika strategier.

Nederländernas politik är inriktad på att ta ett helhetsgrepp om de kreativa näringarna, medan Sydkorea arbetar mer teknik- och innovationsnära. Flandern har kompletterat sin innovationspolitik, som de ansåg vara allt för teknik- och produktionsinriktad, med en designpolitik inriktad mot de kreativa näringarna.

I EU saknas idag en samlad strategi för design men det finns ett antal program och initiativ som på olika sätt berör design.

Läs hela rapporten som är författad av Lars Bager-Sjögren, Karin Hovlin, Aurora Pelli,
Lisa Scordato, Monica Ström och Anne Kolmodin, som också har varit projektledare.

Östersund januari 2007